Tipsar alla mina läsare om SSU Sunnes ordförande’s blogg - Hanna Wiklund.
Ett stort löfte som kommer bli en enorm tillgång för både SSU Sunne och SSU Värmland.
Ni kan följa denna SSUares blogg på http://idolizeme.blogg.se/
Hanna Wiklund är grym!
Hon ska dessutom till hösten flytta till Karlstad och gå på teaterlinjen på Sundsta-Älvkullegymnasiet.
Länge leve Sveriges bästa ungdomsorganisation.
Tjena Kenny,
Hoppas allt e bra. Spana in min blogg
Sveriges bästa vaddå?
Vad kan sägas om Socialdemokratins ungdomsförbund? Det jag tänker på är fusket med medlemsantalet. SSU påstod sig ha 25 000 medlemmar när den sanna siffran inte ens var 2500. Att fuska sig till pengar är väl inget fel eller? Om dessa personer är våra blivande sossetoppar då blir jag en smula rädd. SSU var på resa till Bryssel för att insupa atmosfären. De måste supit rejält för att kleta bajs på hotellrummets väggar är inget en nykter normal människa gör. Jytte Guteland som är ledare för bajspacket sa såhär angående bajsskandalen: Det är vuxna människor enskilda människor som får ta ansvar för sina handlingar. Att de tillhör SSU verkar inte bekymra Jytte. Herregud vilket patrask! Ordföranden för Socialdemokratiska Studentföreningen i Kalmar, som även är vice ordförande för Förenade Gaystudenter, står inför rätta för att ha bluffat till sig 150.000 kr från Allmänna Arvsfonden och ett par hundra tusen i felaktig arbetslöshetsersättning och socialbidrag.
Alla kommer väl ihåg Anna Sjödin som kallade en vakt jävla svartskalle och senare fick avgå som ordförande för SSU. Andra stjärnor som varit ledare för SSU är stolpskottet Bosse Ringholm och FiffelMona i Stockholms distrikt. När det ska väljas ledare för denna organisation har det alltid blivit oegentligheter och flera gånger har kandidater använt SSU kassan till sina kampanjer. En SSU:are i Örebro ansåg att alla Sverigedemokrater borde dödas. SSU anser att de som är i Sverige illegalt ska få stanna. Ja vad ska vi med lagar till?
Tre SSU-skandaler på en vecka
Hett ämne i den politiska debatten (tillsammans med Fedeleys salladsbar) just nu är SSU Värmland-myglet. Och som grädde på det skadeglada moset bråkar ungsossarna så tussarna ryker internt i förbundsstyrelsen också, opassande nog precis innan kongressen. Det är inte utan att jag funderat på att poppa en skål med popcorn och njuta av spektaklet genom Politikerbloggens löpsedelslika bevakning (”skandal” är ett bra buzzword). SSU Värmland är alltså ertappade med fingrarna i den berömda syltburken, de har lurat av förbundet stora summor som de inte har rätt till genom att hävda att de haft hordvis med studiecirklar. Dessutom har de osnyggt nog hävdat att sossepampar varit där och föreläst, något som nu dementeras av nämnda pampar. Kalle Larsson, distriktsordföranden, har gjort sig oanträffbar. Typisk sossementalitet. Sko sig själv på andras bekostnad – det är inte konstigt att systemet i Sverige ser ut som det gör.
Ingen gillar bevisligen Laila Naraghi, och det kuppas och konspireras, allt för att undvika att hon väljs till ny ledare. Jag känner inte Naraghi personligen, men lite källa till nöje har hon varit genom mitt politiska engagemang. Ursprungligen från Oskarshamn var hon en av SSU Kalmars mest högljudda stjärnor i valrörelsen 2002. Ingen kunde så som Niklas Wykman, då vår riksdagskandidat, verkligen “push her buttons”. Jag minns med all önskvärd tydlighet en debatt på Mejeriet i Nybro, där just ingen annan än dessa två antagonister kom till tals. Niklas var samlad och sarkastisk i repliker och eldig i anföranden, som sig bör, och Laila flippade ur efter ungefär tio minuter. Hon stod upp bakom bordet, högröd i ansiktet, gallskrek åt vår synnerligen roade riksdagskandidat och utvecklade plötsligt ett tidigare helt obemärkt talfel, varpå hon delvis tappade förmågan att säga “s”. Om det är så hon hanterar debatter även inom sitt eget förbund kan jag förstå att vissa tvekar inför hennes lämplighet som förbundsordförande. Ja, förutom det där med medlemsfusket under hennes tid som distriktsordförande. Jag tror väl det är på grund av det som hon inte får vara med på foto med Mona. Men i övrigt går det väl inte sådär mycket emot sossarnas vanliga inställning?
Samtidigt är en Elin Lundgren bitter över hur hon blivit behandlad som ledamot i förbundsstyrelsen, och avgick i slutet av förra veckan. I sin blogg hänger hon ut folk till höger och vänster och kallar dem fula saker. Lite osnyggt, och vittnar om ganska stor oseriositet! Jag måste förvisso komma med ett erkännande här, hennes intresse för hästar, partitillhörighet och engagemang i nykterhetsrörelsen fick min fördomsbarometer att slå över på rött och stanna på “överlägsen präktfia”, och det kändes litegranna bekräftat när hon ondgjorde sig över Anna Sjödins och Peter Skeppströms fylla på ett styrelseskifte. Huruvida hon är en överlägsen präktfia eller inte vet jag rent faktamässigt inte något om. Och för min del får man vara hur nykter man vill, det bryr jag mig inte om, men problemen uppstår om man kombinerar det med ett synsätt som går ut på att ens egen moral är högre stående än till exempel mitt liv i synd (och utan omsorg att bli fräst, som han sa, Olle). Då blir man förr eller senare mobbad av de man jobbar med, sant som amen i IOGT-NTO.
Gemensamt för alla tre småskandalerna är det ytterst sossiga som lyser igenom. Moralen gäller både politiken och hur man hanterar resurser och kollegor – det handlar om att sko sig själv, och utnyttja systemet så mycket som möjligt.
I Tvärdrag som är ssu egen tidning påstås det det att Naomi Kleins bok är helt fantastisk och bra. Vet inte SSU att den är fullsketen med lögner?
Sen skriver man om de stora klyftorna. Sverige har de minsta klyftorna i väst när det gäller löner men det vill man väl inte veta av. Sen förfasar man sig över de rika i samhället. Faktum är att Sverige har de fattigaaste rika och den fattigaste medelklassen. Tvärdrag är som det mesta från sossarnas håll en lögnaktig skitblaska som inte ens duger att torka sig i röven med!
När Umeå studentkår anlitade hantverkare för att bygga om Corona gav kårens ordförande Joakim Berglund kontraktet till sin SSU-kollega och kompis Carl Sjödin. Uppdraget var värt upp emot en miljon kronor.
Det var förra våren som nattklubben Corona byggdes om. Större delen av ombyggnaden sköttes av Akademiska hus, men själva inredningen som att bygga nya barer sköttes av Umeå Studentkår via Kårhusstiftelsen.
Dåvarande ordföranden Joakim Berglund fick Kårhusstiftelsens uppdrag att anlita hantverkare för detta. Jobbet gick till Sjödin Bygg som drivs av Carl Sjödin. Carl Sjödin var fram till mars 2007 ombudsman för SSU i Västerbotten och startade i början av april sin firma Sjödin Bygg.
Från SSU
Joakim Berglund och Carl Sjödin känner varandra väl, inte minst genom SSU då Joakim Berglund satt i styrelsen för SSU Västerbotten när Carl Sjödin var ombudsman.
Ordförande i SSU Västerbotten var Nils Larsson, också han aktiv kårpolitiker och ersättare i Kårhusstiftelsen. De är alla aktiva i USHF, Umeå socialdemokratiska högskoleförening som också är “hemmaförening” för Carl Sjödins syster, Anna Sjödin, tidigare ordförande i SSU.
Joakim Berglund säger att partikopplingen inte spelade någon roll när han valde hantverkare.
-Det var Sjödin Bygg som kunde göra uppdraget inom den tidsram vi hade. Vi ville ha det här gjort snabbt så allt var klart till höstterminen, säger Joakim Berglund.
Pratade du även med andra byggentreprenörer?
-Jag diskuterade med Akademiska hus, och de trodde att ingen av de entreprenörer som de använde skulle kunna ta jobbet innan sommaren, svarar Joakim Berglund.
Men pratade du själv med några andra entreprenörer? Det finns ju rätt många i Umeå.
-Jag hade personligen ingen kontakt med någon annan. Och jag delar inte uppfattningen att det fanns flera att välja på. Det var byggboom så vi var glada att vi fick någon som kunde göra det här innan sommaren, säger Joakim Berglund.
Ex-politiker
Även företaget Mikel engagerades i arbetet. Mikel är socialdemokraten Mikael Berglunds elektrikerfirma som han startade hösten 2006 efter han slutade som heltidsarvoderad politiker. Även Mikael Berglund har sina rötter i USHF. Enligt Joakim Berglund var det dock inte han som anlitade Mikel, det sköttes i så fall av Sjödin Bygg.
Från början var det tänkt att ombyggnaden skulle kosta runt 500000 kronor för Kårhusstiftelsen, men slutnotan landade på runt 800000 kronor enligt uppgifter till VK.
Joakim Berglund vill inte bekräfta några siffror, men säger att det handlar om “max en miljon kronor”.
-Men kåren har inte lagt in några egna pengar i ombyggnaden. Det var vi som anlitade hantverkare och först betalade räkningarna, men sedan har vi tagit igen de pengarna från den nye entreprenören, säger han